Aktuellt
2012-04-13
Att skapa manualer - ger bättre resultat och ökat engagemang hos medarbetarna
Vad säger vi att vi gör, och gör vi det vi säger att vi gör? Ska man kunna utvärdera verksamheten så måste man börja med att besvara dessa frågor. Att skapa manualer handlar om just det, att systematiskt beskriva verksamhetens arbete.
Journal Digital kan nu inte bara erbjuda systemstöd i det dagliga behandlingsarbetet, utan också stödja din verksamhet i arbetet med att ta fram behandlingsmanualer. Per Schüller, en av initiativtagarna till Journal Digital, är en av dem som konsulterar kring att skapa manualer:
– Att beskriva sin verksamhet är ett sätt att både höja kvaliteten på verksamheten och öka engagemanget hos medarbetarna. Ibland kan vi mötas av fördomar kring det här med att använda sig av manualer och checklistor, att det är lite hotfullt och styr medarbetarna i deras arbete. Men min erfarenhet är tvärt om att arbetsgrupperna blir väldigt kreativa, att kvaliteten och professionalismen ökar. Det är också en viktig förutsättning för att kunna utvärdera sin verksamhet.
En stegvis beskrivning
Att skapa en manual kräver att man går igenom an rad steg i sin beskrivning av verksamheten.
- Första steget är att definiera målgruppen/välja klientgrupp: vilka klienter ska vi arbeta med, och vilka ska vi inte arbeta med?
- Därefter definierar man vilka gemensamma riskfaktorer denna målgrupp har. På samma sätt definieras och beskrivs vilka skyddsfaktorer som är lämpliga att arbeta med inom målgruppen.
- I nästa steg beskriver man vilken typ av interventioner man ska använda sig av för att minska riskfaktorerna respektive öka skyddsfaktorerna i klientgruppen.
- Därefter går man igenom organisationen, och beskriver den: Hur många behandlare har vi? Vilka arbetstider gäller? Hur ser arbetsledningen ut? osv.
- Nästa steg är att beskriva processerna kring verksamhetens arbete: När gör vi vad? Hur ser arbetsplanerna ut? Vad gör vi i början, och vad gör vi i slutet? Och vem gör vad? osv.
- Slutligen beskriver man i manualen hur man ska utvärdera arbetet, hur man ska mäta resultatet.
Bättre resultat
Att skapa en manual ger många positiva effekter för kvaliteten i verksamheten menar Per Schüller:
– Bara det att man är överens om vad man gör på ett behandlingsställe kan påverka att resultaten blir bättre. Genom att skapa gemensamma definitioner säkrar vi att arbetet sker på ett konsekvent sätt, och vi ser tydliga effekter på resultaten i verksamheter som använder sig av manualer.
Även forskningen visar på samma sak. Till exempel har Tore Andreassen, psykolog och forskare på Bodø högskola i Norge, i en forskningsöversikt av institutionsbehandling påvisat att de som kan beskriva och konceptualisera sin behandlingsverksamhet har bättre behandlingseffekter.
Mer än ett systemstöd
Journal Digital är inte bara ett systemstöd som förenar klinisk nytta för den enskilde behandlaren med verksamhetens behov av utvärdering och utveckling. Journal Digital erbjuder även personlig konsultering kring skapande av manualer. Vill du veta mer om hur vi kan hjälpa dig i detta arbete? Kontakta oss på 040-678 80 88 eller info@journaldigital.se.
2012-04-13
Journal Digital-konferens i oktober: Utvärdering på bättre grunder!
Journal Digital kommer att anordna en nationell konferens 16-17 oktober i Lund på Star Hotel. Huvudtalare vid konferensen är Dr. Thomas Achenbach samt hans fru Leslie Rescorla.
De ligger bakom utvecklandet av ASEBA-skattningarna. Mer kända som CBCL, YSR och TRF. Dessa skattningar är de mest spridda skattningarna globalt och används i över 80 länder.
Se hela programmet här. OBS! Vi fyller på programmet hela tiden, och uppdaterar här kontinuerligt.
Dr. Thomas Achenbach
Konferensen ger dig en fördjupad kunskap om självsvarsformulärs möjligheter. Både som utvärderingsinstrument och som kliniskt verktyg i det direkta arbetet med dina klienter. Under konferensen kommer vi både att ha teoretiska föreläsningar kombinerat med kliniska exempel där skattningar används i vardagen.
Behovet att kunna utvärdera socialt arbete är stort. Både för att resurserna ska användas på bästa tänkbara vård men även för att gagna den enskilde klienten. Vi kommer belysa vilka organisatoriska utmaningar som ställs för att kunna utvärdera samt viktiga komponenter som bör finnas för att lyckas med implementation av systematisk dokumentation och utvärdering.
Förutom ett brett utbud av föreläsningar inom området skattningar kommer vi också blanda in helt andra ämnen. Till exempel kommer Helsingborgs Dagblads VD Pontus Bodelsson hålla sitt hyllade föredrag "Management by Glädje".
Pontus Bodelsson, VD Helsingborgs Dagblad
Utställarinformation
I anslutning till konferensen anordnas en minimässa med ett begränsat antal utställare. Antalet utställare är max 10 st. Vill du veta mer? Kontakta oss på 040-678 80 88
På kvällen den 16 oktober anordnas en konferensbankett med underhållning och dans.
Pris för konferensen: 2395 kr (konferensbankett ingår)
Anmäl dig före den siste juni och du betalar endast 1995 kr
2012-04-13
Nyheter i systemet 2012
Vi har under våren släppt en rad nyheter i systemet. Här följer en sammanfattning.
Skilj ut ärenden som avslutats på grund av sammanbrott
I samband med utskrivning av en journal kan man numera ange om det rör sig om ett sammanbrott. Informationen om sammanbrott syns sedan i översikten av utskrivna och arkiverade journaler. Det är dessutom möjligt att filtrera ut sammanbrottsärenden när statistik, till exempel effektutvärdering, ska tas fram.
Se förändring på delresultat
Nu är det möjligt att följa en klients förändring på detaljnivå över tid. Under fliken skattningar och ”Status effektutvärdering” går det att kryssa i en skattning där minst två skattningar besvarats, till exempel en T1 och en T2. Klicka sen på fliken resultat och sedan se alla delresultatens förändring i ett diagram vardera. 
Uppdatera personuppgifter enklare'
En journals grunduppgifter har delats upp i person- och journaluppgifter. Val av bakgrundsvariabler, beteendeskattningar och skattningar sker på varsin flik. Det är nu möjligt för dig att själv ändra val av bakgrundsvariabler, beteendeskattningar och skattningar. Det är också möjligt att ändra löpande under behandlingsperiod i ett ärende.
Socialstyrelsen ger Journal Digitals genomförandeplan BBIC- status
Som ett första steg ges nu de kommunala socialtjänsterna med BBIC-licens, en möjlighet att inter-kommunalt använda sig av Journal Digitals genomförandeplan i stället för BBICs egen genomförandeplan. På så sätt undviks dubbelarbete och klienten tillförsäkras en igenkänning och kontinuitet från utredning till insats. De BBIC- licenserade kommuner som önskar erhålla denna status skall kontakta socialstyrelsen för att få ett beslut om s.k. lokal avvikelse. Ni behöver också kontakta Journal Digital för att få den BBIC- kompatibla genomförandeplanen inlagd i systemet för respektive Journal Digital-enhet.
Kontaktpersoner:
Socialstyrelsen – Gunnels Rönnols 075-247 40 72
Journal Digital – Helene Jarl 0708-595227
Richard Andersson 0733-595228
Genomförandeplanen
Det går att få en snabb översikt av en genomförandeplan eller uppföljning du håller på att jobba med. Detta är möjliggjort genom att man kan få fram en utskrift av en genomförandeplan eller uppföljning även när den endast är sparad. Det står då på den att det är ett arbetsmaterial och sista sidan med plats för underskrifter kommer inte med.
Följ upp inom vilka behovsområden ni sätter flest mål eller uppfyller flest mål. Genom att använda målstatistik får ni verktyg att utvärdera arbetet med genomförandeplanernas mål. Denna information hittar du under enhetens administration och fliken statistik.
Sidspecifik manual
För att underlätta och förenkla när du behöver hjälp har vi skapat en så kallad sidspecifik manual. Du slipper ta fram hela användarmanualen från referensbiblioteket när du vill ha hjälp. Jobbar du i till exempel en genomförandeplan och trycker på hjälpknappen (blå ring uppe till höger på sidan med ett vitt i) så får du fram den del av manualen som handlar om just detta.
Använd hjälpen för rättstavning
Vi påminner er om att använda Googles stavningskontroll. En manual för hur du installerar detta tillägg finns i referensbiblioteket med namnet ”Stavningskontroll”.
2011-10-25
Grundutbildning i Funktionell familjeterapi, FFT
Utbildningen vänder sig till dem som vill gå en grundutbildning i Funktionell familjeterapi. Den riktar sig till behandlare som kommer att bilda nya FFT-team eller som kommer att ingå i redan befintliga FFT-team. Efter genomgången grundutbildning kan man deltaga i handledning i FFT.
Professor Kjell Hansson kommer via föreläsningar, videodemonstrationer, rollspel och övningar att hålla i utbildningen. I utbildningen ingår dessutom två dagars deltagande i workshop med dr. Holly Waldron, USA (se separat info nedan). Kurslitteratur ingår.
Ladda ner mer information och anmälningsblankett till utbildningen i Lund våren 2012.
Ladda ner mer information och anmälningsblankett till utbildningen i Uppsala våren 2012.
2011-09-28
Inbjudan till konferens om "Familjebaserade metoder i Uppsala län"
Konferensen vänder sig till Dig som är utredare, behandlare, studerande, politiker, beslutsfattare eller forskare.
Hur kan vi arbeta fram metoder i öppenvård för familjer som möter skolans, socialtjänstens, och barn- och ungdomspsykiatrins behov av behandling på hemmaplan?
Uppsala läns kommuner och Landsting har gemensamt arbetat fram nya manualbaserade metoder, s.k. hemmaplanslösningar, i samarbete med forskare från Uppsala och Lunds universitet. Syftet med konferensen är att presentera dessa metoder och de preliminära resultaten.
Målgrupper för metoderna är familjer med barn/ungdomar:
- i årskurs 3-6 med tidiga tecken på riskbeteenden
- självskadebeteende/självmordsnära beteende
- cannabismissbruk
Metoderna bygger på Funktionell familjeterapi - FFT, Dialektisk beteendeterapi - DBT samt Haschavvänjningsprogrammet - HAP.
Dag & tid: Tisdagen den 22 november 2011 kl. 8.30 -16.30
Plats: Grönwallsalen, ing. 70, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Kostnad för konferensen är 500:- exkl. moms, fika fm och em ingår. Kostnadsfritt för personal inom Uppsala läns kommuner och landsting.
Vid frågor kontakta gunilla.anderson@akademiska.se eller helena.nyberg@uppsala.se
Anmälan senast fredag 4 november via forumläret nedan.
Välkomna!
Kommuner och landstinget i Uppsala län
2011-09-12
IKMDOK-konferensen 2011
Konferensen äger rum den 9-11 november på Linnéuniversitet och Elite Stadshotellet i Växjö.
Onsdag den 9 november
11.00-12.15 Incheckning på Elite Stadshotellet Växjö
Lokal: Hus M
12.15 Lunch på Linnéuniversitetet
Lokal: Leonardo
13.15 Konferensen öppnas
13.30 Det nya IKMDOK – Mikael Dahlberg och Bert Gren, IKMDOK,
samt Jonas Alm, Journal Digital
14.45 Kaffe
15.15 Årsrapporten från IKMDOK – Mikael Dahlberg och Mats Anderberg, IKMDOK/Linnéuniversitetet
Lokal: Elite Stadshotellet
19.00 Middag
Torsdag den 10 november
Lokal: Leonardo
09.00 Mot en mer kunskapsbaserad öppenvård för unga missbrukare – Torkel Richert, Malmö Högskola
10.30 Kaffe
Lokal: H 1206, H 1207, H 1411, H1310
11.00 Parallella seminarier I
1. En enkät om användningen av DOK – Maria Alm, Linnéuniversitetet
2. Datastöd för en evidensbaserad vård och behandling, Jonas Alm, Journal Digital
3. Respons kvalitetsarbete med DOK och processen med att arbeta fram ett Anhörig/Vuxet-barn- formulär– Alf Midholm och Hans Wramsby, Göteborgs stad
4. Utveckling av datastöd för IKMDOK – Bert Gren, IKMDOK och Erik Fonselius, IT-konsult
Lokal: Hus M
12.00 Lunch
Lokal: Leonardo
13.00 Vilka bakgrundsfaktorer ökar risken för narkotikamissbruk? En registerdataanalys – Bo Vinnerljung, Stockholms universitet.
14.15 Kaffe
Lokal: H 1206, H 1207, H 1411, H1211
14.45 Parallella seminarier II
OBS! Avresa från Växjö med Buss kl. 18.30
19.30 Middag med besök på Sveriges enda och största Luffarmuseum där vi guidas av Hönsalotta och Snacke-Per. Läs mer om Luffarmuseet.
Fredag den 12 november
Lokal: Leonardo
09.00 Det nationella projektet Kunskap till praktik, reflektioner och visioner –
Gunborg Brännström, Sveriges kommuner och landsting
10.15 Kaffe
10.45 Utvärdering av det nationella stödet till implementering av de Nationella riktlinjerna, Kunskap till praktik – Ylva Benderix, Linnéuniversitetet
Lokal: Hus M
12.15 Lunch
Kostnad och anmälan
Kostnaden för konferensen är 3 700 kr/person. I det priset ingår två övernattningar på Elite Hotel i Växjö med frukost, två middagar (inkl. en utflykt), tre luncher och fyra kaffe med tilltugg på universitetet. Du blir fakturerad i efterhand. Anmäl dig här.
2011-09-12
Egen logga i genomförandeplanen
I den nya versionen av genomförandeplan är det möjligt att få den egna enhetens logotype i utskriftsversionen.
För att få tillgång till detta behöver ni maila över en .pdf eller .gif med logotypen till info@journaldigital.se.
Exempel på utskrift med egen logga.
2011-08-29
Användardag i Malmö
Plats: S:t Gertrud Konferens, (Östergatan vid Caroli City)
Dag: den 5 oktober
Anmälan: info@journaldigital.se eller 040-678 80 88
(Användardagen är kostnadsfri. Om du får förhinder att komma måste avanmälan ske senast 14 dagar före utsatt datum. Därefter debiteras avanmälan med konferensavgiften, 350:-/person)
Program:
8.30-9.00 Registrering och kaffe
9.00-10.00 Nyheter i Journal Digital
- Ny dokumenthantering
- Genomförandeplan
- Att jobba med nyckeltal
- Journal Digital och BBiC
10.00-10.30 Kaffe
10.30-12.00 Föreläsning med Professor Kjell Hansson
- Att jobba kliniskt i JD med familjperspektiv
- Redovisning av nya behandlingsresultat från MTFC
- Normeringsdata av skattningsformuläret TRF (Lärarformulär)
12.00-13.00 Lunch
13.00-15.00 Workshops
Workshop 1:
- Att arbeta med skattningar, genomförandeplaner och målreflektioner i vardagen.
Workshop 2:
- Att göra effektutvärdering med hjälp av JD.
- Erfarenheter kring implementering av JD i verksamheten.
Workshop 3:
- Dokumentation och utvärdering i missbruksvården (Bert Gren IKMDOK, Journal Digital Vuxen)
15.00-15.30 Kaffe å kaga
15.30-16.15 Föräldrarförmåga
- Hur kan vi skatta och utvärdera föräldrarrollen?
- Presentation av nytt skattningsformulär - Praktiskt föräldrarskap
16.15-16.30 Avslutning
Varmt Välkomna!
2011-08-28
Journal Digital har koppling till Procapita
En stor majoritet av Sveriges kommuner använder Procapita som system i sin myndighetsutövning. För att underlätta hanteringen av ärenden finns idag en koppling mellan Journal Digital och Procapita. Kopplingen innebär att man kan skicka information digitalt mellan ansvarig socialsekreterare och den enhet/institution som ska utföra behandlingen. En utförare kan vara kommunens egen öppenvård eller extern institution som kommunen arbetar med.
Här följer exempel på information som kan skickas mellan systemen:
- Journaluppgifter och beslut
- Vårdplan
- Utförande enhets genomförandeplan
- Behandlingsrapport
- Meddelande om avvikelser
Ambitionen är att skapa effektivare informationsflöden och en smidigare vardag.
2011-08-23
Höstens Journal Digital-evenemang
Under hösten har ni chans att träffa oss på Journal Digital på en rad olika platser och evenemang.
Socialchefsdagar 28-29/9.
Journal Digital kommer att var utställare under dagarna. Läs mer om evenemanget på www.socialchefer.se.
Journal Digital - Användardag 5/10
Journal Digital arrangerar användardag i Malmö.
Socionomdagarna 11-12/10
Journal Digital kommer att vara utställare under dagarna. Läs mer om evenemanget på www.socionomdagarna.se.
Mässa Psykisk Ohälsa Syd 25/10
Journal Digital kommer att vara utställare under mässan. Läs mer om evenemanget på www.psyoh.se.
Vill du veta mer om våra evenemang under hösten? Hör av dig till oss på 040-678 80 88.
2011-08-23
Journal Digital i dialog med Socialstyrelsen
Socialstyrelsen BBIC-licenserar allt fler kommuner som uppfyller ställda krav, vilket gör att kommunernas arbete i alla delar kommer att genomsyras av BBICs intentioner. Ett uttalat krav är användandet av BBIC-formulär, däribland genomförandeplaner. Journal Digital i sin tur har en övergripande ambition att tillhandhålla ett system som har en tydlig BBIC-förankring, så också avseende genomförandeplaner.
Med detta som utgångspunkt har Journal Digital tagit initiativ till en träff med Socialstyrelsen för att ha en dialog kring BBIC-genomförandeplaner i förhållande till Journal Digital-genomförandeplaner. Mötet ska ses som en del i Journal Digitals ansträngning att kontinuerligt BBIC-anpassa systemet. Vi på Journal Digital menar att en samspråklighet mellan de kommunala uppdragsgivarna och Journal Digital-användarna ger en igenkänning och kontinuitet som skapar KASAM (känsla av sammanhang) för klienten.
2011-08-23
Visualiserade nyckeltal
I samarbete med Visual Software AB har vi tagit fram en extern modul för visning av verksamhetens nyckeltal. I ett första pilotprojekt har tillsammans med Lunds kommun följande nyckeltal tagits fram:
Ärenden (journaler)
- Antal ärenden under en period
- Antal påbörjade ärenden under perioden
- Antal ärenden som varit aktiva under hela perioden
- Antal ärenden som avslutats under perioden
- Genomsnittlig behandlingstid för avslutade ärenden
- Åldersfördelningen av ärendena
- Könsfördelning av ärendena
Genomförandeplan
- Hur många av ärendena som har en signerad genomförandeplan
- Tid i dagar i genomsnitt från behandlingsstart till signerad genomförandeplan
- Andel uppfyllda mål per livsområde för avslutade ärenden
Skattningar (förändring från behandlingsstart till behandlingsslut)
- CBCL Total symtombelastning
- YSR Total symtombelastning
- Familjeklimat Närhet
- Familjeklimat Kaos
Nya nyckeltal tas fram efter de önskemål som beställarna av denna modul har. Kontakta oss för prisuppgifter.
2011-08-23
Öppna Jämförelser ska höja kvaliteten
Med Socialstyrelsens utveckling av Öppna jämförelser inom socialtjänstens barn- och ungdomsverksamheter öppnas nya dörrar för bättre kvalitet och effektivitet. Många av de mål som satts upp inom ramen för Öppna jämförelser är sedan länge Journal Digitals grundstenar. Vi följer därför utvecklingen med stort intresse.
Regeringen gav 2009 Socialstyrelsen i uppdrag att intensifiera utvecklingen av Öppna jämförelser inom socialtjänsten och den sociala barn- och ungdomsvården. Uppdraget har genomförts i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting.
Syfte och mål
Tanken är att Öppna jämförelser ska ge information om socialtjänstens resultat, kvalitet,kostnader och effektivitet inom den sociala barn- och ungdomsvården. Redovisningen ska ge möjligheter till jämförelser mellan olika kommuner, både övergripande och på enhetsnivå, oberoende av driftsform. Öppna jämförelser ska också stödja kommunerna i arbetet med att förbättra verksamheten.
Målet är att det ska finnas lättillgängliga, aktuella, ändamålsenliga och tillförlitliga kunskapsunderlag i form av öppna jämförelser av data som stödjer, nationella såväl som verksamhetsnära, beslut och förbättringsarbete. Öppna jämförelser ska också ge underlag för uppföljning och utvärdering av socialtjänsten inom den sociala barn- och ungdomsvården.
Hur har det sett ut tidigare?
Fram tills nu har Registret över socialtjänstens insatser för barn och unga varit det enda som funnits på nationell nivå. Det är ett personbaserat register som innehåller huvudsakligen datum för start och avslut av dygnsvårds placeringar, typ av placering och lagrum för placeringen. Men det har funnits väldigt lite inhämtad data kring kvalitet, resultat och barnets perspektiv.
Följer utvecklingen
Några av kraven i Öppna jämförelser är att alla verksamheter ska använda standardiserade bedömningsinstrument och att de garanterar delaktighet för berörda barn och ungdomar, krav som Journal Digital hjälper sina kunder att uppfylla.
Det sker hela tiden en utveckling inom ramen för projektet kring Öppna jämförelser. Kvalitetsindikatorer håller på att utvecklas utifrån en helhetssyn på de behov som barn och unga med insatser från socialtjänsten har och de ska även spegla den kontext som finns runt barnen och ungdomarna. De ska spegla såväl struktur, process som, om möjligt, resultatmått. Kostnadsmått och mått på effektivitet ska också utvecklas, precis som en metod och mått för brukarundersökning för placerade barn och unga.
– Journaldigital arbetar redan med mätbarheten, inte minst vad gäller effektmått på verksamheterna. Men vi följer hela tiden utvecklingen och anpassar systemet så att det även bättre ska möta t ex processmålen inom Öppna jämförelser, säger Jonas Alm, VD Journal Digital.
Öppna jämförelser ligger nu ute på Socialstyrelsens webbplats. Där kan du jämföra olika delar inom kommuners sociala barn- och ungdomsvård i hela Sverige. Du kan till exempel göra jämförelser av samverkan, socialjour och hantering av fel och brister.
Läs mer om Öppna jämförelser på socialstyrelsen.se
2011-08-23
Att sätta mål i behandlingsarbetet
I den nya uppdaterade versionen av Journal Digital har det gjorts förändringar i genomförandeplanen. Förändringarna har processats fram i nära samarbete med användarna för att göra arbetet med genomförandeplanen mer användarvänlig.
Vi har också anpassat oss ytterligare till BBIC och tagit med föräldraförmåga och familj och miljö som livsområden. Vi har också lagt till en funktion som gör det möjligt att följa upp arbetet med målen på gruppnivå, t ex kan en enhet få fram hur många procent av de uppsatta målen som man uppfyller under behandlingstiden.
En central faktor för att förändringsarbete ska vara framgångsrikt, är att behandlare tillsammans med klienterna lyckas skapa tydliga och konkreta mål – som är mätbara och därmed går att utvärdera. I Journal Digital skapar vi mål utifrån BBIC livsområden och förbereder målformuleringsarbetet med att göra en inventering av risk- och skyddsfaktorer tillsammans med barnet/ungdomen och dess nätverk. Socialstyrelsens har i sin senaste metaanalys scannat av all världens forskning med målet att finna de metoder och interventioner som bäst förebygger normbrytande beteende. I sin rapport konstaterar man att familjeinriktade och individuella, kognitiva behandlingsinsatser har bäst effekt. Resultatet visar alltså att vi bör se till både individens och familjens önskningar och behov om förändring, när vi arbetar med normbrytande beteendemönster.
Här följer en lista över evidensbaserade risk- och skyddsfaktorer (Andershed&Andershed) som kan användas i arbetet med barn, unga och föräldrar med normbrytande beteende:
Riskfaktorer för barnet/ungdomen
- Trotsighet, ilska eller oräddhet
- Överaktivitet, impulsivitet eller koncentrationssvårigheter
- Svårigheter med medkänsla, skuld eller ånger
- Bristfälliga språkliga förmågor eller skolprestationer
- Negativa problemlösningar, tolkningar eller attityder
- Nedstämdhet eller självskadande beteende
- Normbrytande beteende
- Alkohol- eller droganvändning
- Problematiska kamratrelationer
Skyddsfaktorer hos barnet/ungdomen
- Positiv skolanknytning och prestationer
- Positiva förhållningssätt eller problemlösningar
- Positiva umgängen och aktiviteter
- Barnets medvetenhet och motivation
Riskfaktorer i familjen
- Föräldrarnas egna svårigheter
- Svårigheter i föräldrar-barnrelationen
- Föräldrarnas svårigheter med uppfostringsstrategier
Skyddsfaktorer i familjen
- Föräldrarnas ork, engagemang eller stöd
- Föräldrarnas positiva attityder och uppfostringsstrategier
- Föräldrarnas medvetenhet och motivation
Hela klientens närsamhälle kartläggs
Det är alltså både risk- och skyddsfaktorer hos individen och hos klientens omgivning föräldrar, familj och närsamhälle som ska bilda grund för de mål som ställs upp för förändringsarbetet. Det är också viktigt att ta hänsyn till klientens motivation och inlärningsstil. De riskfaktorer och skyddsfaktorer som klienten och dess omgivning är mest överens är ofta de som det är bäst att skapa förändringsmål för och börja arbeta med.
I Journal Digital använder vi flera självsvarsformulär som redskap. Formulären hjälper klienten, föräldrar, skolpersonal och socialtjänst att beskriva risk- och skyddsfaktorer på ett systematiskt sätt. Beskrivningarna blir sedan viktiga verktyg i arbetet med att diskutera, prioritera och komma överens om målen för förändringsarbetet i genomförandeplanen. Nedan finner du en checklista som kan användas i målarbetet. Listan tar sin utgångspunkt i de multisystemiska principer som Hengler formulerat för Multisystemisk terapi. Syftet med checklistan är att kvalitetsutveckla målarbetet. Den kan vara som ett stöd när du som behandlare börjar planera arbetet med genomförandeplanen.
Checklista
- Har det gjorts en analys av vad det är för riskfaktorer som förstärker och bevarar problemet och finns det en förståelse för sambandet mellan problemet och ett socialt kontext ( t ex föräldraförmåga, familj, skola, fritid, närsamhälle)?
- Har resurserna och skyddsfaktorerna i systemet blivit undersökta för att hitta positiva ingångar till att se det friska som hävstång för förändring? En bra början i förändringsarbetet är att förstärka det som redan börjat förändras vilket ökar motivation och självkänsla.
- Har mål och medel utformats så att de ökar ansvarsfullt beteende i och omkring familjen?
- Har målen formulerats i närvaro- och beteendetermer. Är de handlingsinriktade?
- Har målen och medlen blivit inriktade på beteendesekvenser mellan olika system? Vi kan t ex förstärka skolanknytning genom att förändra föräldrarnas relation till skolan.
- Har målen och medlen anpassats till ungdomens/barnets ålder och utveckling?
- Har målen och medlen utformats så att de kräver dagliga ansträngningar från familjemedlemmarna?
- Kan mål och medel utvärderas ur olika perspektiv skola/familj/ungdom/ syskon/fritid?
- Har behandlingsinsatserna formulerats så att de inte gör familjen beroende av behandlarna eller behandlingen?
Viktigt med ständig målreflektion
En risk i arbetet med genomförandeplaner är att de snabbt blir inaktuella – klienterna visar upp nya svåra sidor av sig själv och sin omgivning som inte finns med i utredningar och genomförandeplaner. Ibland blir situationen akut och plötsligt rusar behandlingsarbetet iväg utan att planen och målen revideras och anpassas efter den nya situationen.
I Journal Digital ges möjlighet att målreflektera observationer på en daglig basis. När man väljer att göra en målreflektion presenteras de aktuella målen i genomförandeplanen. Detta gör att vi hela tiden blir påminda om målens relevans. Att säkerställa att behandlingspersonalen regelbundet målreflekterar – t ex 1 gång i veckan – kan fungera som en kvalitetssäkring av att genomförandeplanen hålls levande och kontinuerligt revideras.